söndag 15 oktober 2017

Antologin: Hör detta och lyssna till det

Boken är utgiven av Celanders förlag och finns även att köpa där för 150 kr.
Elin Sundberg & Moa Kjellstrand (red.)

Hör detta och lyssna till det

En antologi om flykt som jag och Linda skriver i
Boken "Hör detta och lyssna till det" har texter som handlar om tex, barn på flykt, strukturell rasism och aktuell migrationspolitik. Min och Lindas text handlar om, politik, strukturell rasism, omhändertagande av barn med referenser till 30-40 talet och dagens romska EU-migranter.
Målet med boken är att skriva om den samtida migrationspolitiken för att nå så bred publik som möjligt och få folk att tidigt reagera på det som händer i vårt samhälle.
"Ibrahim undrar vad vi européer kommer att säga till våra barnbarn för att rättfärdiga den nuvarande politiken. Han gestikulerar med händerna, tittar uppfordrande på mig och säger att han vill åtala EU i framtiden. Ibrahim säger att Europa just nu dödar barn och hoppet hos människor på flykt. Han förklarar att systemet är konstruerat så att du måste ha psykiska problem och medicinska rapporter som styrker ditt fall för att få stanna.

– Räcker det inte att det regnar bomber där jag kommer från? Krig är inte säkerhet, så varför får jag inte skydd? Jag är en flykting, inte kriminell eller terrorist. Det är ni som är kriminella när ni stoppar mig! Och så gör de oss sjuka, för vad? För mer pengar?"

Hör detta och lyssna till det är en antologi som genom ett 30-tal skribenter samlar berättelser i bild och text från barn på flykt, forskare, läkare, journalister, aktivister, poeter och mycket mer. Boken vill beskriva det rådande samhällsklimatet i en historisk kontext och synliggöra den normaliseringsprocess som kategoriserar och rangordnar människor.

Redaktörer för boken är Moa Kjellstrand och Elin Sundberg, framsidan är gjort av Niklas Longman.

Boken är ett samarbete mellan Celander förlag och Allt åt alla Malmö.
Medverkande är:
Nasim Aghili, Ellinor Hermansson, Daria Bogdanska, Athena Farrokhzad, Sara granér, Ali, Rama Al Ali, Allt åt alla, Asylgruppen Lund, Anna Bartfai, Emma Bartfai, Frederick Batzler, Catherine Dauvergne, Emanu, Ylva Emel, Kajsa Englund, Sten axelson Fisk,, Max gustavsson, Peo Hansen, Agnes Hellström, Tobias Hübinette, Toktam Jahangiry, Maha Jarallah, kontrapunkt, David Liljemark, Linn Lindblom Pääjärvi, Elin Linden, Anna Lundberg, Britt-Inger Hedström Lundqvist, Linda Lundqvist, Helene Lööw, Victoria Isén Malmquist, Mohammed Reza, Gul Mohammad Mohammadi, Jenny Nguyen, Asta Olivia Nordenhof, Cecilia Nordstrand, Elina Pankhe, Victor Pressfeldt, Amanda Quartey, Annette Rosengren, Rådgivningsgruppen, Maja Sager, Folke Schimanski, Seluah, Socialistiska psykologer, Max Solca, Bettan Sundberg, Kent Wisti och Bita Yari.

Alla som bidragit till och arbetat med denna bok har gjort det ideellt med undantag för tryckkostnader. Allt överskott går oavkortat till asylgruppernas arbete.


Köp boken 
Britt-Inger

Flyktiga tankar om vår solidaritet


Jag har växt upp under en period när solidaritet och jämlikhet var honnörsord. Med protesterna, engagemanget, samhällsandan, förändringen och musiken som alla visste att det var framåt vi skulle gå. Jag växte upp med musiker, kompositörer och sångare som Mikael Wiehe och Björn Afzelius, raggarrock och den underbara punken.

Vi pratade med varandra, lyssnade på musik i bilen eller på en skivspelare och stämde träff. Skulle vi ringa gjorde vi det i en mynttelefon på stan eller från en väggfast lur i hemmet. Vi skrev brev och postade i en postlåda och använde djungeltelegrafen för att få ut var vi skulle träffas. Verkligheten har förändrats så fort att ibland tror jag att vi inte riktigt hunnit med. Idag har nätet tagit över både vårt engagemang och det hat som engagemanget skapar. Jag säger inte att allt var bättre förr utan konstaterar mer att verkligheten har förändrats.


Mina Dennert, journalist och grundare av nätverket #jagärhär skriver om baksidan av utvecklingen i en debattartikel där hon beskriver det hat hon blir utsatt för av det drev som finns mot människor som bryr dig. Hennes text på facebook och på Aftonbladet vittnar om en skrämmande verklighet.

"Ni som undrar vad det är som har hänt. Vad näthat är. Låt mig berätta om de senaste dygnen. Det är så här dessa händelser dyker upp i mitt flöde

Det börjar med ett inlägg på Joakim Lamottes sida om gruppen #jagärhär. Strax innan har Katerina Janouch skrivit samma sak. Janouch visar det sig har fått sin information ifrån före detta Avpixlat, en främlingsfientlig sajt som bytt namn till Samhällsnytt.

Fem minuter efter Lamottes inlägg kommer det första hatbrevet i inkorgen. De fortsätter att komma med jämna mellanrum, det är män som skriver blandat hotfullt, hatiskt och otrevligt om att jag ska hålla tyst och att jag är äcklig. 

Snart därefter kommer det första meddelandet på pm om att jag är sjuk och dum i huvet. Sedan skriver man om gruppen på sajten Gangrape Sweden. Där ligger redan förtal och gamla uthängningar med medlemmars namn, telefonnummer, personnummer och adress som lett till fysiska hatbrev och klistermärken med rasistiskt hat mot rasifierade och homofobiskt mot homosexuella medlemmar.

Därefter hängs vi ut på Granskning Sverige, som även vid flertal tillfällen ringt upp medlemmar och varit hotfulla. Därefter når det Flashback. Och Nyheter Idag. Sedan dyker vi upp i alla Stå upp för-grupperna. Och alla vi som älskar SD-grupperna. Och i gruppen som vill se Jimmie Åkesson som julvärd. Därefter hängs jag ut på Ann Heberleins sida. Efter det är det dags för Fabian Fjälling, Nina Drakfors, Ingrid Carlqvist och Jan Sjunnesson att dela och säga sitt. På natten ringer det från anonymt nummer. Klockan 3 och halv 4."Läs hela hennes text här

 

Har vi glömt?

Har vi glömt de skrämmande bilderna som med överfyllda båtar och döda barn som nådde oss. För två år sedan fick vi en flyktingström som tog oss med överraskning. Vi öppnade våra gränser och  Löfven sa "Mitt Europa bygger inga murar" i september 2015 anordnas manifestationer för flyktingmottagandet. 

"Under parollen "Refugees welcome" ordnades en manifestation för flyktingmottagande på Medborgarplatsen i Stockholm i dag. Enligt Stockholmspolisen deltog omkring 15 000 personer. Arrangemanget ordnades på initiativ från Miljöpartiets ungdomsförbund Grön ungdom. De övriga riksdagspartiernas ungdomsförbund – med undantag för Sverigedemokraterna – var medarrangörer."

Solidariteten fanns där, engagemanget också. Vad har förändrats sen dess? Vi har fortfarande manifestationer men idag är det Afghaner som undrar: 

Är verkligen Sverige ett moraliskt land när man säger åt svenskar att inte åka till Afghanistan för att det är farligt, men man tycker det är säkert för oss unga människor att leva där. Det är inte mänskligt”, skriver de strejkande i ett öppet brev.

Hatet mot de som engagerar sig varvas i media med lokala s-politiker kräver Amnesti.

"I tisdags kväll lyfte planet från Landvetter. Unga män utvisades till Afghanistan som de, i några fall, lämnat i så tidig ålder att de inte har några minnen kvar av. Nu reagerar flera lokala socialdemokrater mot sin egen regering."

Jag skäms och skräms ibland över mitt ungdoms solidariska Sverige som skenheligt tar på sig att vara ett världssamvete och ofta fördömer men som idag tappat fattningen totalt. Vi pekar finger åt andra när vi själva inte är ett dugg bättre.

Jag ser ibland texter på fb som handlar om att Sverige skulle vara bättre än andra länder och då undrar jag har vi fullständigt glömt vår historia?

Sverige har lång erfarenhet av att splittra familjer titta bara på 30-40-talet när resandefolkets barn konsekvent omhändertogs och placerades på barnhem enbart för att de var resande. Samernas barn som skickades till svenska skolor långt från sina familjer. 

Sverige har har två sidor, ena där de nåt slags världssamvete och gör alla rätt och sen ett annat på hemmaplan där det görs/gjorts många skamliga fel. Steriliseringslagarna fanns kvar på 70 talet så jag vet inte om det där humanitära har varit så stort. Romers barn har även i modern tid varit utsatta för omhändertagande av staten. 

Men visst om man undantar vissa grupper i det svenska samhället så har Sverige stått för det humanitära helt klart. Det finns en stark dubbelmoral i Sverige och det är lätt att glömma vår egen historia när vi lever i samtiden. jag skulle hellre vilja säga att vi är på väg att upprepa vår historia. Jag har tidigare skrivit ett inlägg i just denna fråga. Ensamkommande barn upprepar vi vår historia?

Kanske är det mitt minne som förskönar min solidariska ungdom och kanske var jag naiv på den tiden men ibland saknar jag den naiviteten och solidariteten som var så tydlig för mig då. 

Lev och må
Britt-Inger

lördag 14 oktober 2017

Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter

Foto Linda Lundqvist

Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter, ett tiggeriförbud gör den redan socialt utsatte till en kriminell. Att förbjuda människor att tigga är att förbjuda fattigdom. 

M etablerar i och med att det de röstade ignom ett tiggeriförbud ett socialt förakt mot fattigdom och  utsatthet

Amnesty Internationals svenska sektion inleder en aktion för att protestera mot förslaget om ett tiggeriförbud i Vellinge.- Ett förbud mot tiggeri är en attack mot samhällets mest utsatta och strider mot mänskliga rättigheter, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig inom diskriminering på Amnesty International.

Minns tidigare förslag när man fortfarande förstod hur urbota dumt ett tiggeriförbud ter sig. Vad har ändrats? Är det ett försök till att få tillbaka röster från SD? M-stämman inte bara röstade för tiggeriförbud utan anser att den som tigger ska straffas med böter. Som han eller hon ska tigga ihop till? Och få nya böter? Eller? 

M säger sig har röstat för ett tiggeriförbud av omsorg om tiggarna naturligtvis. Vad blir nästa steg? Att man förbjuder fattigdom eller vissa behandlingar av sjukdomar? Vad blir morgondagens förbud?

Tiggarna på våra gator är ett mer komplext problem och kan inte lösas med ett tiggeriförbud.

Diskrimineringen är ursprungligen ett resultat av att romerna hölls som slavar åt rumänska bönder och hantverkare helt fram till 1860-talet. Avskaffandet av planekonomin ledde under 1990-talet till att miljontals jobb försvann, massarbetslöshet uppstod i Rumänien och därmed en förnyad rasism, hatet mot romerna blossade åter upp. 


En diskriminering som ofta tagit sig blodiga uttryck i Rumänien och Bulgarien. En rad människorättsorganisationer som verkar i länderna har skrivit sedan början av nittiotalet om att angreppen på romerna plötsligt åter igen tagit fart. 1991 skrev Helsinki Watch följande i sin rapport Destroying Etnic Identity: The Persecution of the Gypsies in Romania August 1991 A Helsinki Watch Report:
 

”Romer i Rumänien har de senaste 20 månaderna efter Nicolae Ceausescus fall blivit mål för ständigt våldsammare anfall. Deras hem har blivit vandaliserade och nerbrända, de själva har blivit slagna av medborgargarden, de har blivit arresterade och slagna i polisförvar, de har blivit jagade ut ur den ena byn efter den andra, ofta utan möjlighet att återvända. Romer har förlorat sina liv, sin egendom, sin säkerhet.”

Har tidigare varit med och skrivit en artikel  Vi anser att det är Oacceptabelt att Moderaterna förespråkar tiggeriförbud

Sverige: Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter, protestera nu! 

Lev och må
Britt-Inger

torsdag 12 oktober 2017

Charlotte Wickman pratar om utredningen av ett romskt center




Tidigare har det tillsatts en Utredning om inrättandet av ett romskt center och nu publiceras inspelningen av det mötet på Romanofolkets blogg.

Frågan om ett romskt center väcker mycket känslor och många frågor ibland minoriteten romer. En del av dessa frågor besvaras kanske i detta youtube klipp från det möte där Charlotte Wickman pratar om deras arbete med utredningen.

Se inspelningen här

Lev och må 
Britt-Inger

måndag 25 september 2017

Nytt projekt: Boktankar arbetsmetoden - De ofrivilligt åsidosatta

Foto Britt-Inger Hedström Lundqvist

Nu har jag samlat ihop det mesta av min litteratur och tagit med mig den till jobblägenheten. Tänker att istället för att sitta och glo på tv så ska jag börja kolla på mitt och Ann Hellmans nya projekt.

Projektet kommer bli en uppföljare på boken Dinglarens väg-Vorsnos drom den här gången kommer vi beskriva vår arbetsmetod tillsammans med berättelser och foton från/av resandefolket.

I vårt arbete med Dinglarens väg-Vorsnos drom la vi oss i vinn om att så många som möjligt skulle tillhöra resandefolket. Resultatet blev att av de 30 personer som totalt finns med i tillblivelsen av boken, allt från medförfattare till layoutare så 25 av de som är inblandade resande. Vi arbetade utifrån demokratiska principer och satte inkludering högt på dagordningen.

Allt tar sin tid, Dinglarens väg tog nästan tre år att färdigställa och då arbetade vi mycket intensivt det sista året. Vi har redan börjat få in lite material men behöver så klart mer. Vi efterlyser små anekdoter eller berättelser som vi kan använda oss av, foton eller andra bilder är också välkommet. Man får så klart vara anonym om man vill det.

Arbeta med det här nya projektet kommer vi genomföra på samma sätt som vi arbetade med Dinglarens väg. Vilket innebär att vi även denna gång kommer använda oss av den framgångsrika arbetsmetod som vi kommer beskriva i den nya boken. Men innan det arbetet är dags ska det samlas in en massa material, läsas en massa litteratur, välja beskrivningar, sammanställa, läsa igen och så vidare.

Finns det nåt förlag som är intresserad av att publicera? Eller finns det någon som vill skicka in en berättelse, bild eller nåt annat till oss, skriv till boktankar@gmail.com.

Några citat:
 
"Man känner sina löss på gången” är ett gammalt kärt uttryck. Vi resande känner oftast igen varandra utan ord, och vi välkomnar det vi ser"


"Genomgående är ju att man står sina barn nära, även om det finns undantag, men det finns det ju överallt."

Lev och må
Britt-Inger







lördag 16 september 2017

Vi är romer på Västerbottens museum

Utställningen Vi är romer öppnar på Västerbottens museum i Umeå

Söndag 17 september 2017,
kl. 14:00 till kl. 15:00
i Umeå

Utställningen Vi är romer berättar om romers vardag och historia. Om 500 år av utanförskap, tältliv, aktivism, glädje, traditioner, musik, och framtidshopp.
Vi är romer bygger på intervjuer, foton och filmer gjorda med eller av romer. Utställningen beskriver också vandringen från Indien till Europa, språk och kulturarv.
Utställningen visas på Västerbottens museum i Umeå från 17 september 2017 - 15 april 2018.
Läs mer om Västerbottens museum på www.vbm.se
Läs mer om utställningen Vi är romer

Jag kommer vara en av de som talar på söndag.

Välkomna dit
Britt-Inger

RUNG vill att regeringen tillsätter en sanningskommission


RUNG och sanningskommissionen 

Kan Norge skapa en sanningskommission så vore det väl skam om inte Sverige också kan göra det.

– Det kan inte stanna vid att en vitboken och tro att ska vara nöjda och glada. Brottet som skett är mycket större än så, säger Linda Lundqvist ordförande för RUNG.

I 500 år har folkgrupper i Sverige blivit utsatt för etnisk rensning, "tattarinventeringar”, tvångssteriliseringar med direkt hänvisning till rasmässiga särdrag, tvångsomhändertagande och placeringar av barn förutom flera andra övergrepp. Dessa övergrepp är fortfarande ett öppet sår bland många resande. Det är uppenbart att Sverige i myndighetsbeslut, statliga utredningar, politiskt agerande och bemötande av resande och romer handlade om grupperna var oönskade i det svenska samhället.

Kurt Magnusson, RUNG, blev omhändertagen som fyraåring. Hans bild är klar: Vi blev omhändertagna för att man skulle utrota vårt folk, vi blev omhändertagna för att vi var av en annan ”ras”, vi var ”tattare”. Vi resandebarn har inte fått någon som helst ursäkt för det man gjort mot oss och vårt folk, det finns inget om vår historia i läroböckerna. Vi resandebarn finns inte ens med i ”Vitboken” trots att man, genom att omhänderta oss, försökte utrota resandefolket. 

Myndigheterna tvångsplacerade resandefolkets barn på barnhem och i fosterhem, där förbjöds barnen att ta del av sin identitet som resande och prata sitt språk. Lagarna som skapades var till för att förhindra möjligheten till försörjning, till exempel förbud mot att förflytta sig längs vägarna utan försörjningsbevis, och förbud mot att vistas mer än några veckor på samma ort.

Efter århundraden av strukturell rasism, etnisk rensning och raslagar är det på tiden att Sverige tillsätter en oberoende sanningskommission för att göra upp med sina övergrepp på resande och romer. Om resande och romer som grupp ska kunna läka sina sår behövs en sanningskommission. 

En sanningskommission som bör bestå av representanter för samtliga riksdagspartier, utom SD, människorättsorganisationer, historiker, etnologer och andra sakkunniga. Men framförallt allt av representanter för resande och romer.

Resandefolkets historia är också en del av Sveriges historia. Men under den senare delen av 1900-talet har myndigheterna bedrivit en assimilationspolitik, som lett till att gruppen har förlorat sin kultur och sitt ursprungliga sätt att leva.

Enda sättet att komma till rätta med detta är att det tillsätts en sanningskommission som kan gå till botten med de övergrepp som myndigheter har gjort både på riks- och lokalplanet.

Forskarnätverket "Romers och resandes historia iNorden", menar att vitboken om statens förhållande till romer och resande, som regeringen presenterade, borde följts av sanningskommission. Även "Delegationen för romska frågor" presenterade i sin utredning krav på en sanningskommission. Något som uteblivit.

Att det inte räcker med en vitbok, är vi många som anser. 

Vitboken är skriven av den stat som i över 500 år har bedrivit etnisk rensning på de grupper som boken handlar om. Sverige skapade världens första rasbiologiska institut 1921. Efter att ha mätt och kategoriserat befolkningen skapades en handlingsplan för att skapa genetiskt utrymme för den nordiska rasen på bekostnad av ”lappar, zigenare och tattare”.

Det finns ett moraliskt och etiskt värde i att en kommission granskar detta arv som är ett historiskt trauma hos dagens resande och romer. FN:s Folkmordskonvention definierar folkmord som gärningar begångna med uppsåt "att förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, raslig eller religiös grupp", genom att:
  • Döda medlemmar av gruppen.
  • Förorsaka allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar av gruppen.
  • Avsiktligt skapa sådana levnadsförhållanden för gruppen som förmodas åstadkomma dess fysiska utrotning i sin helhet eller i delar.
  • Införa åtgärder som förhindrar födslar inom gruppen.
  • Tvångsöverföra barn från gruppen till en annan grupp.
Sverige har gjort sig skyldiga till 4 av 5 punkter mot den romska minoriteten. Det är på hög tid att myndigheterna gör upp med detta mörka förflutna på allvar.


Styrelsen RUNG

måndag 11 september 2017

Ny antologi: Hör detta och lyssna till det


Nu kommer antologin "Hör detta och lyssna till det", där jag skrivit tillsammans med Linda, en bok som kommer handla om strukturell rasism, aktuell migrationspolitik och barn på flykt mm.
Jag och Linda, skriver som representanter från RUNG. Boken är en uppföljning till boken "Om detta må ni berätta".
Boksläppet kommer bli den 13 oktober i Malmö läs mer om releasefesten på fb sidan "Hör detta och Lyssna till det".

Boken "Hör detta och lyssna till det" har texter som handlar om tex, barn på flykt, strukturell rasism och aktuell migrationspolitik. Min och Lindas text handlar om, politik, strukturell rasism, omhändertagande av barn med referenser till 30-40 talet och dagens romska EU-migranter.
Målet med boken är att skriva om den samtida migrationspolitiken för att nå så bred publik som möjligt och få folk att tidigt reagera på det som händer i vårt samhälle.

Om detta må ni berätta är en bok om förintelsen i Europa under åren 1933-1945.Boken är skriven med hjälp av vittnesmål, fakta, dikter och citat av författarna Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken visar på vad människor är i stånd att göra mot varandra när demokratins värden bryts ner och ersätts med hatets och våldets ideologi.

"Hör detta och lyssna till det"
"Ibrahim undrar vad vi européer kommer att säga till våra barnbarn för att rättfärdiga den nuvarande politiken. Han gestikulerar med händerna, tittar uppfordrande på mig och säger att han vill åtala EU i framtiden. Ibrahim säger att Europa just nu dödar barn och hoppet hos människor på flykt. Han förklarar att systemet är konstruerat så att du måste ha psykiska problem och medicinska rapporter som styrker ditt fall för att få stanna.
– Räcker det inte att det regnar bomber där jag kommer från? Krig är inte säkerhet, så varför får jag inte skydd? Jag är en flykting, inte kriminell eller terrorist. Det är ni som är kriminella när ni stoppar mig! Och så gör de oss sjuka, för vad? För mer pengar?”
Hör detta och lyssna till det är en antologi som genom ett 30-tal skribenter samlar berättelser i bild och text från barn på flykt, forskare, läkare, journalister, aktivister, poeter och mycket mer.
Boken vill beskriva det rådande samhällsklimatet i en historisk kontext och synliggöra den normaliseringsprocess som kategoriserar och rangordnar människor.
“Vilka ord ska vi använda? Vilka argument, vilka handlingar, vilka berättelser skulle kunna leda till förändring? Vilket språk finns kvar? Vilken volym behövs för att väcka alla de som inte väcktes av de förra öronbedövande ljuden?"

Redaktörer för boken är Moa Kjellstrand och Elin Sundberg, framsidan är gjort av Niklas Longman.

Boken ges ut 13e oktober i ett samarbete mellan Celander förlag och Allt åt alla Malmö.
Medverkande är:
Nasim Aghili, Ellinor Hermansson, Daria Bogdanska, Athena Farrokhzad, Sara granér, Ali, Rama Al Ali, Allt åt alla, Asylgruppen Lund, Anna Bartfai, Emma Bartfai, Frederick Batzler, Catherine Dauvergne, Emanu, Ylva Emel, Kajsa Englund, Sten axelson Fisk,, Max gustavsson, Peo Hansen, Agnes Hellström, Tobias Hübinette, Toktam Jahangiry, Maha Jarallah, kontrapunkt, David Liljemark, Linn Lindblom Pääjärvi, Elin Linden, Anna Lundberg, Britt-Inger Hedström Lundqvist, Linda Lundqvist, Helene Lööw, Victoria Isén Malmquist, Mohammed Reza, Gul Mohammad Mohammadi, Jenny Nguyen, Asta Olivia Nordenhof, Cecilia Nordstrand, Elina Pankhe, Victor Pressfeldt, Amanda Quartey, Annette Rosengren, Rådgivningsgruppen, Maja Sager, Folke Schimanski, Seluah, Socialistiska psykologer, Max Solca, Bettan Sundberg, Kent Wisti och Bita Yari.

Alla som bidragit till och arbetat med denna bok har gjort det ideellt med undantag för tryckkostnader. Allt överskott går oavkortat till asylgruppernas arbete.

söndag 10 september 2017

En blöt helg på sommaruppehållet


Vaknade av ett oidentifierbart ljus i huset strax före 06. Låg och funderade på vad det var. Var det fullmånen som lyste in in, nej det regnade. Var det utomjordingar som lyste upp huset, men nej det regnade. Har hört att de smälter bort av vatten, i alla fall enligt Teo eller var det zombies?

Somnade om en stund (10 minuter) vaknade igen och ljuset var kvar. Fortsatte mitt funderande fram till 06.30, alla teorier stöp på regnet. När jag sen gick upp insåg jag att ljuset kom från loftet där Teo Vilde Traktor låg och lyste upp huset med sin dator. Han hade vaknat av regnet och satt igång att spela.

Hela helgen har gått i regnets tecken, bara mer eller mindre. Men vi har hunnit med en del ändå. Artikeln Oacceptabelt att Moderaterna förespråkar tiggeriförbud publicerades i Fempers. Den är nu delad efter alla konstens regler. Vi har bakat muffins och handlat födelsedagspresent till gammelmormor. Förutom att Teo har ägnat sig åt ett nytt dataspel på längden höjden och tvären. Vilket är okej när regnet öser ner. Tvättmaskin har fått sig en påhälsning och den torra tvätten ska vikas idag. Inte roligt men desto trevligare med rena kläder.

Senare idag ska vi på kalas hos gammelmormor, Teos favorit och största orsaken till varför han ville komma till oss i helgen. De två har verkligen en särskild relation. Finns det nåt finare än att få uppleva gemenskapen över generationerna, en helt magiskt underbar och privilegierad känsla.

Nu ska jag ut i regnet och fylla på röken som jag startade tidigt i morse. Här kommer det vankas nyrökt röding och abborre om jag inte flyter bort när jag ska fylla på veden eller smälter bort som nåt mysko väsen.

Lev och må
Britt-Inger