tisdag 27 maj 2014

Har vi glömt vår historia? Då måste vi berätta den!


Fattar fortfarande inte att det är sant. Att de bruna breder ut sig inom EU. Hur kan rasister och nazister få det utrymmet? Har vi helt glömt vår historia eller är det helt enkelt så att vi har tagit för givet att alla vet om den utan att vi berättar den.

Bättre sent än aldrig, vi måste berätta vår historia. De sanna historien om hur det har sett ut i Sverige. För minoriteten resande/romer som består av fem grupper, resandefolket, svenska romer, utomnordiska romer, finska romer och nytillkomna romer, har 1900- talet bestått av diskriminering, utrensning, sterilisering och omhändertagande av barn på grund av etnicitet. 

Av dessa fem grupper är Resandefolket den största gruppen.

Sverige startade som första land i världen ett rasbiologiskt institut där folk mättes och kategoriserades.  När det var klart skapade de en handlingsplan för att gynna det ljushåriga, blåögda och nordiska på bekostnad av "tattare, zigenare och lappar". 

Resandefolket blev särskilt drabbat eftersom de var lika men ändå olika. De var också de som var mest bofasta och enklast att hitta igen. Vilket innebar att staten satte fokus på de resande i första hand. Det första registret som gjordes i landet var av resande "tattarregistret". Det finns mycket att berätta kring detta, i ett senare skede gjordes också ett "zigenarregister" av romerna för att kunna hitta igen dem.

Sverige var inte bara först med att skaffa ett rasbiologiskt institut, vi leder också ligan på antalet steriliserade under den här perioden om man ser till innevånarantal. Kanske inte ett rekord att vara stolt över. 

Resandefolket startade historisk sett för ca 1500 år sedan när ett nomadfolk började vandra från Indien. De gick sidenvägen och för ca 900 år sedan kom de till Europa via Balkan. I höjd med Rumänien vek några av dit, där de förslavades medan de andra fortsatte via Tyskland mot Skandivanien. Den 29 september 1512 är den första dokumentationen om resandefolk i Sverige nedtecknat i Stockholms tänkebok. Resandefolkets dag.

På mitten av 1800 talet släpps romerna från Rumänien och de som kunde stack där i från. Några kommer till Norden och de båda grupperna träffades igen, efter alla år, men nu kände de inte riktigt igen varandra utan hade utvecklats åt två olika håll. Detta trots att det finns likheter i språket och vissa delar av kulturen som ser likadan ut. Resande kallades förr för ”tattare” och romerna kallades för ”zigenare”.  

Var och en av grupperna inom minoriteten romer måste få skriva och berätta sin egen historia. För även om vi har en del som är lika så är mycket olikt också. Det är viktigt att alla grupper får skriva sin egen historia och att den sanna historien kommer fram. Sveriges roll under 1900-talet måste också komma fram, vi kan inte bara ta för givet att alla vet. 

Lev och må
Britt-Inger

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar